LIVETS STÖRSTA GÅVA
Varje natt, innan jag går och lägger mig, smyger jag in ditt rum bara för att se att allt är okej. Jag vet att du förmodligen sover djupt och obesvärat, men jag vill ändå vara säker.
Kanske är det mest för min egen skull? Det känns bra att kontrollera att balkongdörren är låst. Det känns bra att stoppa om dig när täcket har glidit åt sidan. Det känns bra att ömt stryka handen över din panna, eller försiktigt vidröra dina små fingrar.
Jag vill inte väcka dig. Jag kan se att din dröm är vacker. Men ändå… jag vill att du ska känna att jag är här. Jag vill att du ska veta hur mycket du betyder för mig – hur underbar jag tycker du är. Jag glömde säga det till dig innan du somnade. Kan du förlåta mig?
Jag hoppas min närvaro ger dig trygghet. Jag hoppas din dröm blir ljusare av beröringen från någon som älskar dig. För det gör jag: älskar dig mer än du förstår.
I detta ögonblick stannar jag kvar, invaggad i tystnaden och i dina korta, susande andetag. Här och nu känns det som om jag andas genom dig. Som om jag lever genom dig.
Ändå är du inte min. Jag äger dig inte. Jag har bara blivit välsignad av att ha dig nära ett litet tag. Snart sträcker du ut dina vingar och flyger uppåt. Uppåt.
Likväl, ikväll är du här hos mig. Ditt hjärta är bundet till mitt. Det kommer det alltid att vara. Därför är din sorg min sorg och din glädje min glädje – för det är i dig jag ser livet.
När jag lämnar ditt rum tittar jag en extra gång över axeln. Du vänder dig om i sömnen, smackar mjukt med läpparna och lägger ena handen under kinden.
Jag hoppas du vet, tänker jag, vem du är för mig och din mor?
Du är livets största gåva.
Comments