Krönika i Norra Halland, 4 okt 2013
Jag släpper av Isak vid skolan. Idag väntar jag lite längre innan jag kör iväg. Jag följer honom med blicken ända tills han försvinner genom entrén. Hjärtat suckar tungt. Men det hoppar också av glädje. Jag vet inte riktigt hur jag känner mig – bara att det är väldigt mycket känslor. Jag sväljer klumpen i halsen. Tänk att han blivit tonåring idag.
Sedan tidigare finns det redan en tonåring i familjen. Och det är ju… hur ska jag beskriva det… ett spännande äventyr. Därför, baserat på tidigare erfarenheter, och med den nya tonåringens bästa intressen i fokus, beslutade vi (läs: jag) att vi skulle skriva ett ”Tonårskontrakt”. Efter presentutdelning och frukost skrev jag därför ner följande på ett papper och läste högtidligt upp för grabben, som faktiskt lyssnade intresserat (alltid en bra början):
Jag skall alltid lyssna på mina föräldrar.
Jag skall inte skaffa mig en ”attityd”.
Jag skall aldrig sluta krama mamma och pappa.
Jag skall inte få några utbrott.
Jag skall inte hålla på med tjejer.
Jag skall alltid bädda sängen.
Jag skall aldrig röra tobak, alkohol eller droger.
Jag skall alltid se positiv på livet.
Jag skall inte spela FIFA 14 mer än två timmar varje dag.
Han skrattade och sa att det mesta lät okej, men den där regeln med tjejer, den var han lite osäker på. Och sängen också. Men han lovade han skulle försöka bädda den nu – men början imorgon.
Jag log och la sedan armen om honom och pekade på pappret, där vid 10:an. ”Men den här regeln är den viktigaste av dem alla”, sa jag. “Glöm aldrig den!”
10. Även om jag inte klarar att hålla alla regler skall jag aldrig glömma att jag ändå är värdefull och att jag alltid kommer vara älskad för den jag är.
Han gav mig ett varmt leende tillbaka, tog tag i pennan och skrev något längst ner på pappret. När han var klar såg jag orden:
Signerad: Isak Herrey
Comentários